Tidigt imorse klev Ebba och Monica upp för att packa klart det sista och bege sej till flygplatsen. Det blev en sista frulle med världens bästa kaffe och toasts rostade i vår nya stekpanna. Som jag kommer sakna det nu när min gumma är hemma. Sorgligt var ordet när jag stod på balkongen och se mamma och dotter försvinna mot MACBA.
Jag bestämde mej för att städa hela lägenheten, rensa i hyllor och garderoben. Plockade ihop en tvättsäck och gick ner till tvätterian. Vid två vad jag klar och visste inte vad jag skulle göra. Så plockade upp kameran och lite kort på det jag kunde från sängen. Precis när jag skulle trycka av så står det “Fel! Tryck på avtryckaren igen.”. Så jag gjorde det i ungefär fem minuter utan någon framgång. Imorgon ska jag gå förbi en fotoaffär och på spanska, gud hjälp mej, försöka förklara vad som hände. Jag hoppas verkligen man kan få igång maskinen igen.
I brist på annat plockade jag upp virkningen och jag tror att jag har lyckats virka universums fulaste vante. Om jag hade kunnat tagit kort på den hade jag kunnat få det bekräftat men nu får det vara oklart.
Maten blev inte heller någon hit idag. Försökte mej på några vegetariska biffar med hasselnöt och kokos. Basingrediensen var ströbröd med eftersom vi inte hade det hemma så smulade jag sönder skorpor och hoppades att de skulle funka. Efter ha ätit min portion återvände jag till smeten och tillsatte lite morot som jag stulit från kylskåpet och imorgon till lunch ska vi se om det hjälpte de små plättarna.
Jag tror jag ska avsluta den här dagen så tidigt som möjligt, men först ska jag njuta av ett avsnitt av Våra Vänners Liv.
P.S Livet kunde ha varit värre, jag hade kunnat varit utan el, haft vägglöss, ett trasigt vattenrör, ingen värme i lägenheten eller till och med haft massor av minus och snö. Jag är glad för att jag är där jag är. D.S
Kamerans kanske sista bilder någonsin…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar