torsdag 19 maj 2011

Sant Marti Del Centelles

I lördags gjorde jag mitt sista pass på Travel Bar, det kändes som en stor sten lyftes från mina axlar när jag skrev ner mina timmar på skiftrapporten. Jag satte mej i baren och tog ett glas cava tillsammans med Leigh, managern och väntade på att Robin skulle sluta. Jamie, Robin och jag tog en taxi ner till Port Olympic vid 4-tiden för att möta upp andra jobbarkompisar och fira att i alla fall min tid på TP var över. Vid 6-tiden letade jag upp en taxi hem, för vi skulle alla upp kl 8 för att lämna Barcelona för en dag.

Så Söndag morgon klev jag och Ebba upp vid 8, packade ihop det vi tyckte var nödvändigt och skyndade iväg till Plaza Catalunya för att möta upp Irenej och Robin. Irenej hade planerat en fantastisk resa för oss, till Sant Marti Del Centelles som ligger ungefär en timme norr om BCN. Målet med resan var att hitta ett vattenfall, men vi såg så mycket mer än bara ett vattenfall. Hela byn var fantastisk, människor som var lika trevliga som i Sverige om inte bättre, hus och lägenheter som var helt otroligt fina med stora fruktträd på gårdarna. Och bergen, naturen, utsikten. Magiskt. När vi kom till vår första picknickplats hade vi redan glömt att vi tagit fel tåg två gånger och att varken jag eller Robin hade sovit den natten, vi var helt förstummade.

Vi fortsatte vår vandring in i skogen och över bergen, gick ner på olika stigar och hittade de mest otroliga vattendrag, lundar och vattenfall. “This is heaven!” utbrast vi alla i kör, öppnade en cavaflaska och åt jordgubbar. Vi klättrade fram längs draget tills vi kom fram till det stora vattenfallet där jag och Irenej svingade oss i träden upp till toppen. Jag hittade en stol av rötter längs klippväggen och satte mej och solade. Efter en stund gick jag ner i det iskalla vattnet och det dröjde inte länge förrän jag stod i bara bikini och tjejerna gjorde se redo för att göra mej sällskap i den lilla dammen. Båda jag och Robin plumsade i, vattnet var chockerande kallt och de andra fick sej ett gott skratt. Vi tog oss tillbaka till vår lilla klippa för att torka och möta upp Irenejs kompisar som var på väg.

När vi ätit upp vår matsäck vandrade vi vidare, hittade en skylt om en utställning och gick ditåt. Vi kom fram till ett litet hus, helt ensamt i den grönaste lund man kan tänka sej. Katter och en vit påfågel strök runt kring huset och vi blev inbjudna av konstnären själv. Hans tavlor var otroligt vackra, precis som hans personlighet. Han förklarade hur vi skulle gå runt berget för att komma upp till kyrkan som låg på toppen. Vi tackade för oss och gick vidare.

En bra bit upp och när solen började gå ner bestämde sej jag, Ebba och Robin för att dra oss ner mot byn igen och se om det fortfarande fanns några tåg till BCN. Det blev en härlig vandring ner i kvällsolen och på vägen plockade jag fläderblommor och vallmo.

Det var tre svävande tjejer som kom hem till Barcelona igen, med så mycket frisk luft i lungorna att det skulle kunna räcka för ett år. Jag och Ebba hann knappt lägga huvudet på kudden innan vi somnade.

måndag 2 maj 2011

Sålt min själ igen…

Jag vet att jag har varit väldigt dålig på att uppdatera på bloggen den sista tiden, men det har varit fullt upp med Camille som flyttar ifrån oss, Emma som hälsat på, jag har fått jobb och livet i allmänhet.

Det är ett stort tomhål efter vår älskade lilla fransyska, hon har en aura kring sej som inte går att beskriva. Men idag flyttar Becca in, det ska bli kul att ha henne här en månad. Vi har inte haft så mycket tid att träffas de senaste månaderna, så nu får vi lite kvalitetstid med varandra.

Emma, vår helt otroliga manchester-girl  var här en vecka och underhåll oss i äkta Emma spirit. Vilket återseende! Vi skrattade åt allt, sjöng hela tiden och gjorde bara det vi kände för (förutom när jag var tvungen att jobba). Emma jobbade också på TP när hon bodde i barca så hon vet precis vad det handlar om – extremt mycket jobb i den mest oorganiserade baren i barca för 5 euro i timmen (mindre än minimilön). Men hon kom nere och höll mej sällskap, fick gratis dricka och fick tiden att gå snabbare. Vi var ute och dansade tills vi nästan smälte av svett, rökte vattenpipa hos våra grabbar runt hörnet, åt den godaste brunchen på Marmalade och hade fest tills grannarna blev tokiga och polisen kom. Det var med tårar i ögonen som jag och Ebba vinkade av henne när hon tog bussen till Girona.

Mitt jobb, jag känner att jag måste berätta lite om det. Det skulle egentligen kunna vara ett helt okej jobb, men jag blir bara mer och mer förstörd av att jobba där. Man har alltid minst 10 timmars pass, det finns aldrig tillräckligt med grejer i baren så man får springa iväg och lämna baren obemannad för att handla och alla är i princip full på jobbet. Vissa dagar är det helt okej att jobba, men i lördags skulle jag jobba till stängning och komma hem vid 05 och sen kliva upp 09 för att vara där kl 10 igen. När en av ägarna kom in berättade jag det och han lät mej gå hem så jag var hemma till 04 istället. Ja, jag tror inte jag kan beskriva hur galet det där stället är, man måste komma in och se det. Som tur är vet jag att jag bara kommer jobba i 2 veckor till men just nu känns det ändå jobbigt eftersom jag inte har tid eller ork att vara med mina vänner eller Dani. Så jag och Dani har bestämt att vi ska åka iväg på en lite mini-semester innan jag åker till Asien, någonstans inte för långt bort från Barca men tillräckligt för att komma bort från stadslivet.

Nu ska jag och Robin gå till Marmalade och äta (väldigt tidigt för spanien livet). Hon har precis avslutat ett11 timmars pass och jag är ledig idag.  Imorgon jobbar jag från 17 tills vi stänger och innan dess ska jag sitta barnvakt åt världens sötaste lilla Lucia. Vad gör man inte för pengar?

onsdag 20 april 2011

En vecka att minnas

Min första vecka tillbaka i Barcelona har varit helt fantastisk. Att samtidigt veta att det var Camilles sista gjorde det lite vemodigt. Men vi har verkligen haft det fantastisk, skrattat utan anledning, varit i parken och njutit av varandras sällskap. Tagit det lugnt med film och hemmamat för att dagen efter go crazy.

Efter helgen i parken har jag träningsverk i benen, yoga och “flygplanet” timmar i streck i kombination med att jobba i den mest oorganiserade baren i stan har sina konsekvenser.

Ja, jag har ju fått nytt jobb. Jag vet inte vad jag ska säga mer än oorganiserat och dåligt betalt. Det är ganska kul, men helt ofattbart hur baren går runt. Personalen är full på jobbet, ingen har koll på något och den som har jobbat där längst är Robin som vart där i 6 veckor. Jippie!

Nedan kommer bilder från vår massiva frukost på Ferlandina, där vår nya vän Little Blue Thing visar upp sej, bilder från parken där det var ekologisk marknad och festival i helgen samt lite annat smått och gott.

Nu ska jag och Ebba äta lite innan jag sticker iväg till jobbet!

 DSC_00014444 Kopia av DSC_0005 Kopia av DSC_0011 DSC_0022444 DSC_0025 Kopia av DSC_0027 Kopia av DSC_0043 Kopia av DSC_0049 Kopia av DSC_0053 DSC_0062 Kopia av DSC_0078 Kopia av DSC_0084 DSC_0105 DSC_0108 DSC_0140 DSC_0141 Kopia av DSC_0152 DSC_0188 DSC_0202 DSC_0217 DSC_0235 Kopia av DSC_0241 DSC_0248 Kopia av DSC_0251 Kopia av DSC_0298 DSC_0303 DSC_0339 DSC_0350 DSC_0352 DSC_0361

fredag 15 april 2011

Där jag hör hemma

Nu är jag tillbaka i Barcelona efter en dryg vecka i Sverige. Efter bara 5 dagar här så har jag varit på 3 intervjuer och fler erbjudanden har getts, hunnit bränna min vita hy och träffat min underbara vänner här.

Min kärleksförklaring till den här staden, människorna skulle kunna göras oändlig, men det får bli en annan dag. Nu har jag och Ebba ätit mumsig mat från hennes restaurang. Snart ska jag iväg och provjobba på Travel Bar Port och jag hoppas och tror att det kommer gå bra. Imorgon tänkte jag och fröknarna sticka iväg på en liten utflykt, kanske till labyrintparken eller upp i bergen.

Jag har en lång lista med saker som jag borde göra också, men jag känner ingen inspiration när solen skiner ute, folk är på bra humör och telefonen plingar om eventuella kaffestunder på en uteservering eller luncher på stranden. Att sitta inne vid datorn är inte alltid så lockande helt enkelt.

Här kommer några bilder, mitt minneskort slutade fungera i mitten av veckan så många bilder har försvunnit. I alla fall, så här har vi det på Ferlandina för tillfället.

DSC_0022 DSC_0012444

Ebba och jag tog på oss de nya tofflorna vi fått av mamma. Camille har inte hunnit hem för att få sina, men det ska vi ändra på inom kort. Väldigt uppskattade mystofflor -  Tack mammsen!

DSC_0003DSC_0012 Här är våra nya roomies! Humle och Dumle ser är de två aliens som bor i vår vattenflaska. Hooker räddade Camille och Ebba från piratbaren Hook i helgen när de var där. Nu bor han i vårt kylskåp och håller ordning på saker och ting. Men konstigt nog försvinner vårt smör ovanligt fort nuförtiden…

 

DSC_0006 DSC_0007  DSC_0015

    

Och här är vi, Ferlandinaflickorna! Tyvärr går denna era mot sitt slut, i veckan som kommer flyttar Camille och 19:e maj flyttar Ebba till Sverige. Men vi njuter varje minut av varandras sällskap.

tisdag 8 mars 2011

Tillbaka till Tibidabo

När Ebbas brorsa var här passade vi på att göra massa turistiga saker, bland annat att åka upp på Tibidabo igen. Vi gjorde i ordning picknick och ringde Robin , sen satte vi fart mot Catalunya för att börja resan upp. Tyvärr var det ganska blåsigt och kallt så vi stannade inte så länge. Vi åt vår pastasallad mellan stationshuset och en restaurang där vi satt i lä, sen rörde vi oss ner mot stan och tog en kaffe.

DSC_0011 DSC_0022 DSC_0026 DSC_0043 DSC_0079 DSC_0089 DSC_0103

Robin i bergsbanan, letar efter Pumba kanske?

DSC_0107 DSC_0115

Hungrigt gäng mumsar på supergod pastasallad och med guacamole

lördag 5 mars 2011

Familjeveckor

I onsdags kom Ebbas moster och kusiner till stan, igår kom Camilles brorsa och på söndag kommer Ebbas brorsa. Det är turist-dagar på Ferlandina, visa våra favoritrestauranger, barer, museum och sevärdheter.

Igår jobbade jag och efter jobbet hämtade jag upp moster och kusinen för att gå på konsert. Dani och de andra skulle spela på en liten bar i Raval. Det blev proppfullt därinne och jag fick tränga mej fram till Camille och Nicolas som hade vart där i i tid och lyckats slå sej ner i en soffa. Det var en jättebra spelning med mycket känsla och nästan alla i publiken kunde sjunga med. Folk började dansa fast man knappt fick plats att sitta och Camille lät som om hon åkte berg-och dalbana.

Robin, Vidde och Ebba kom förbi med massa andra svenskar och vi försökte komma på hur Vidde skulle få med sej den stora sombrerohatten ut från baren utan att personalen skulle märka. Vi kom tillslut fram till att det kanske var bäst att lämna hatten där och vandra vidare mot Gotico. Det blev en lång natt med många skratt, tumbrottning och IQ-test.

Ikväll är det jobb, men  först kanske jag tittar in hos Robin och Vidde som har fest ikväll eftersom Vidde fyller år på måndag. Men jag ska försöka ta mej hem i tid, imorgon har jag morgonskiftet.

onsdag 2 mars 2011

Federal

Caféet som Matthias tog oss till för frukost var en hit! Supergod mat, ljus och fin lokal och trevlig personal. Ett smultronställe helt enkelt!

DSC_0011 DSC_0013 DSC_0014 DSC_0018 DSC_0022