Igår hade vi inflyttningsmiddag för Camille, den franska tjejen som äntligen har flyttat in i lägenheten och som stannar till mitten av April. Men det var inte bara en inflyttningsmiddag, de var en hej-då middag också. Diego ska flytta ifrån Barcelona, först till Colombia i två månader och sen till Madrid, Dani ska åka till London en vecka och Greg till Madrid några dagar för att spela. Så vi passade på att ta hem de allihopa och bjuda på en trerätters som gick till historien. Inte för att det var den mest lyckade vi någonsin gjort, även om den var väldigt lyckad, men för att den skapade mest panik för mej och Ebba.
Det var min lediga dag och jag spenderade första delen av den med att hålla på med keramiken. Jag ska försöka göra ett gäng tallrika till oss, vi har bara tre stora kvar i lägenheten, och öva på lite tekniker som är ganska knepiga.
Ebba kom hem vid 17-tiden och då började vi städa och mixtra i köket. Vi skulle baka kladdkaka, det bästa från vårt svenska kök, bröd, portugisisk soppa och göra i ordning en härlig sallad. Kladdkakan blev inte så kladdig, så vi ändrade den till en brownie. Brödet blev jättebra och det luktade så gott i lägenheten. Vi rörde ner russin och torkade aprikoser, en verklig hit.
Så här bakar vi bröd på Ferlandina, med frön och frukt, och mumsigt blir det!
När gästerna kom var de hungriga och törstiga. Som tur var tog alla med sej en varsin vinflaska och till fördrink serverade vi Glögg. Diego som älskar glögg var lycklig och ville ha påfyllning tills det tog slut. Jag och Ebba sprang ut i köket för att förbereda salladen och den blev jättegod. När jag kom ut i köket för att det hjälpa Ebba med varmrätten tittade hon mej rakt i ögonen och sa med panik-skrattig röst “Soppan smakar ingenting. Verkligen ingenting.”. Jag smakade och det var sant. PANIK! Vi hade En superhungrig amerikan och en kräsen colombian vid bordet och soppan var jättetråkig. Det blev en djupdykning i kylskåpet och skafferiet där vi hittade vitt vin, vitlök, ingefära och en lök som vi öste ner i soppan tillsammans med salt, peppar och chili. Vi toppade med parmesanost, brödbitar och ett grönt blad. Det var två nervösa värdinnor som serverade soppan, men alla tyckte om den! Dani och Diego ville ha mer, så de fick äta upp min och Ebbas del som vi inte orkade. Brödet var också uppskattat och Camille var jätteimponerad av att vi kunde baka eget bröd. Brownie är ju aldrig fel och vi drack det tillsammans med Moscatell-vin, ett sött vin som passar bra till efterrätter.
Jag och Ebba förbereder och räddar maten
Diego sticker till Colombia och Ebba och jag är inte glada för det.
Brownie med kondenserad mjölk och björnbärssylt. Rekommenderas starkt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar